När lillprinsen kom till världen 9/7-09

tisdag den 7/7 kl 14 var vi på mödra för att kolla alla värden och det visade sig att jag hade ökad utsöndring av ägg vita och att mitt undertryck var över 100 trotts att jag åt blodtrycks medicin så det var bara att åka direkt upp på sjukhuset där jag las in. Under ett dygn hade de koll på mig och hur mycket ägg vita jag egentligen kissade ut under ett dygn och hur blodtrycket såg förändrades. onsdag den en 8/7 var det helt klart att jag utvecklat allvarlig havandeskapsförgiftning . jag hade ju kännt det som att magen höll på att kväva mig de senaste dagarna men inte tänk på att det var min andning som hade blivit påverkad. De bestämmde sig för att starta mig kl 10 den 8/7-09 med en gel som skulle mjuka upp livmodertappen. Så från kl 10 till 01:15 så umgådes jag och fredrik i vårat rum och räknade hur ofta verkarna kom och andades. Min vän Anna som studerar till barnmorska hade varit förbi oss på måndagen och lärt oss andningsteknik som man använder vid förlossning och vilken tur att hon gjort de för jag hade såååååååååååååååååååå mycket hjälp av att andas!! helt sjukt hur mycket andning han hjälpa vid smärta men det funkar! kl 01:15 gick vattnet och inte för ens då ville jag ha DROGER=) jag kunde nästan klara värkarna med andningen men topparna hade blivit allt för knivskarpa så lustgas ville man ha. Men hur juvligt va inte lustgas då?? helt underbart!! fredrik och jag var ett super team och han sa till mig tillräckligt långt innan värken kom så jag kunde kapa toppen. När jag var tillräkligt många cm öppen så kom den stora knark dealern med nålen=) Ryggmärgsbedövning...vilken gåva till kvinnan! sedan tog de 10 minuter att krysta ut den lilla prinsen. Så kl 03:37 föddes rockarn å kissade på hela mamma åå allt känndes super. När moderkakan väl var ute så såg barnmorskan att den inte såg hel ut och sedan brakade helvetet loss. jag var hur lugn som hellst och kännde mig coool lugn Stackars fredrik fick se sin fru skaka som en galning och blodet forsa som en kran. Där stod han sedan själv med lillen i famnen medan de rusade iväg till operation med mig. 2,5 liter blod förlorade jag och vaknade torsdagen den 9/7 kl 7 på IVA. Kl 9 först så fick jag träffa min älskade man och min son igen. Att föda barn kan verkligen vara på liv och död i bland och man är såå tacksam att det finns så stor kunskap i dag mot förr i tiden. trotts allt detta så är jag inte skrämd från att föda fler barn..själva förlossningen gick ju super och de var oxå något jag fick höra flera gånger efteråt av min barnmorska. Vi fick stanna på BB i 7 dagar. Lillen hann skrämma oss igen under denna vecka med att under amning bli livlös och alldeles smurff blå. Han hade satt i halsen och de var tydligen vanligt...men de var nog det läskigaste jag varit med om i mitt liv. Nu är vi hemma och jag är blodfattig och trött..blodtrycket är fortfarande högt så man är inte sitt gamla jag riktigt ännu. men jag hoppas att allt blir bättre snart. Lillen mår vilket fall PRIMA!! vilket är viktigast för mig=)