
Lilleman är ju förälskad i sin gåstol vilket jag förstår då han kan ta sig överallt hur han vill och när han vill med den. han har blivit lätt bortskämd av att kunna röra sig fritt utan vår hjälp. Problemet är det där med att krypa /= ni har säkert hört det förut - han blir ju så ARG när han ligger på golvet och inte når de han vill!! Om jag inte vore mamma till min lillaprins så hade mitt svar varit -ja men låt han skrika och var inte så känslig och ha tålamod så kryper han vell till slut! Han är annars väldigt snabb lärd och fattar snabbt hur han ska göra när han kommer i en ny situation . Men detta med att krypa är vell som att gå ett steg tillbaka för honom då han stått på fötterna ett bra tag nu. Jag motiverar honom ,gör roliga grimaser och försöker peppa han att ligga där på mage och försöka ta sig fram mor ett intressant mål. Men han blir ju så förtvivlad så det gör ont i mitt hjärt. Det är annat när han försöker rulla vilket han kan men fortfarande tycker är lite läskigt då ser jag ju att han är på väg att fixa det vilket gör att jag klarar av hans frustration. men när han ligger där på magen och inte kommer någonstans mer än att han kan flytta sig runt med händerna så så känns det som om jag retar honom, då jag inte kan tyda om han är på väg år tätt håll att kunna krypa till slut. Hur ser man att han börjar använda rätt teknik?? Hur började ditt barn krypa,åla eller hoppa fram på rumpan?? Ni som oxå haft gåstol till era barn hur gjorde ni?? Är det korta stunder varje dag på golvet som gäller? Alla tipps ni kan ha är efterfrågade.